tisdag 26 maj 2009

Humlorna säger det är sommar

Vi övertalade Matte att lägga in det här inlägget från sin egen blogg. Tyckte det var rätt tid att göra det nu! Det handlar om sommarkatter och nu är det sommar säger Äppelträdet och Humlorna...

Slänger du ut barnet och hunden också när sommaren är slut?

Dialog mellan en mamma och hennes barn:

- Mamma, vi vill ha en katt, vi vill ha en katt, vi vill ha en katt!!!!
- Vi kan inte ha en katt lilla vän, vi bor i hus/lgh/har för fina möbler, för litet hus, för lite tid osv.....
- Mamma, vi VILL HA EN KATT, VI VILL HA EN KATT VI VILL VILL VILL!!!!! *gråt i massor och mängder*
- Nåja, vi kan ju en ute i stugan i sommar......

VARFÖR skaffar sig människor sommarkatter?? VARFÖR ger de efter för ungarnas tjat? Varför ser de inte ansvaret som kommer med att ta hand om en levande varelse? Varför ser de skillnad på en katt, hund, fågel eller fisk? VARFÖR tror de att det är helt okej att åka hem från stugan UTAN att ta med katten som i god vård lever upp till 15-20 år??

De vanligaste ursäkterna är:"En katt klarar sig alltid" NEJ, det gör den INTE. Den fryser ihjäl, den hittar inte föda (några möss är inte nog) den blir sjuk i skabb och mask, den blir uppäten av räven, förgiftad eller skjuten av den som inte gillar katter osv i all oändlighet....Jag har sett katter som varit nära döden av svält ,uttorkning, skadade, eländiga, så fulla av mask att de spytt upp krälande högar.

Så vad händer då? Den lilla söta kattflickan växer upp, blir könsmogen, parar sig (då ingen sommarkattsägare kastrerar den), får 5-8 ungar ett antal ggr/år. Dessa ungar växer upp och allt börjar om igen och sen har man en kattkoloni efter några år."Någon annan tar hand om den"

Vad är det som gör att en del människor tror att de kan slippa sitt ansvar? Kanske för att det skydd som finns i lagen för våra fyrfota djur är tandlöst. Jovisst, lagen finns, men vad är straffpåföljden om man bryter mot den? I princip ingen alls. Om du ens lyckas hitta någon myndighetsperson som orkar bry sig. Det är ju bara en katt. Missförst mig rätt: Det FINNS engagerade veterinärer, poliser, djurskyddsinspektörer mm men tyvärr är de få och svåra att finna. Om man väl lyckas hitta dem så kommer nästa svårighet: Vem ska göra vad? Vem ska anmäla? Vem ska agera? Vem är ansvarig? Det blir ett evigt bollande emellan de olika myndigheterna.

Vårt land är fullt av katthem, ideella föreningar och människor som tar hand om andras ansvar. Jag är en av dem. Så vad gör man då om man vill ta sitt ansvar? Man KASTRERAR (om den inte ska gå i avel), ID-MÄRKER OCH VACCINERAR sin katt. Man ger den ett hem så länge den lever. Veterinärvård, mat, omsorg och kärlek. Man kollar innan man köper sin katt om man är allergisk!! Man provar umgås med olika katter, för man kan reagera på en, men inte på en annan. Allergenerna är olika.

Summan av kardemumman är den att alla liv är lika och bör värderas lika.

Köp en nalle om ungarna tjatar.

2 kommentarer:

  1. Människor är kräk, brukar husse brumma. Jag kan nog sätta tassen under den kommentaren. *suckar*

    SvaraRadera
  2. Bra skrivet, önskar människor kunde förstå hur vissa katter får lida bara för människorna är dumma. Matte har nu 2 katter och hon vill ha dem i livet så länge som möjligt, hennes liv skulle gå i kras om det hände oss något Min matte är underbar, älskar henne så jag dreglar.

    SvaraRadera